Who links to me?

27 augusti, 2006


Och det bara regnar och regnar och regnar och regnar...

23 augusti, 2006

Slöseri med EU-pengar!!!


Det här mailet kom till mig från Cecilia Malmström, som jobbar för att EU-parlamentet ska få ETT ställe att jobba ifrån. Flytten mellan Strasbourg och Bryssel kostar enorma summor - 200 miljoner euro/år, som kan användas bättre.
Klicka på länken och skriv under du med!!


Kära vänner!
Anledning till att du får det här mejlet är att du är en av mer än 877 000 européer som har skrivit under uppropet på oneseat.eu för att få ett slut på Europaparlamentets dyra flyttcirkus mellan Bryssel och Strasbourg. Det har varit en fantastisk respons i hela Europa och ämnet har fått stor uppmärksamhet i media och i bloggar. Européer från alla 25 medlemsländer har skrivit under och jag har fått tusentals uppmuntrande e-mejl.
Tack så mycket för allt stöd! Det visar att människor i Europa verkligen bryr sig om var Europaparlamentet hör hemma.

Vi är nu väldigt nära att nå vårt uppsatta mål på 1 miljon underskrifter, men det finns fortfarande mer arbete att göra. Därför vill jag nu uppmana dig att skicka vidare informationen om oneseat.eu till alla dina vänner, familj och kollegor och uppmana dem att skriva under. Om alla lyckas få ytterligare en person att skriva under kommer vi lätt nå vårt mål och vi kan föra vidare ärendet till EU-kommissionär Margot Wallström när Kommissionen återsamlas efter sommaruppehållet.

Ett stort tack till er alla!
Cecilia Malmström
Europaparlamentariker

PS. Det här är det enda mejlet du kommer få förutom en bekräftelse när vi når 1 miljon underskrifter.

oneseat.eu kan du ladda ner banners som du kan använda på din hemsida, blogg eller i dina e-mejl.


Igår var vi uppe sonen och jag innan fan fått tofflorna på. Fastän J var ledig så steg han upp och gjorde mig sällskap till Bilprovningen. Så gullig kan en 18-åring vara. Jag hade gjort smörgåsar och kaffe och hade mjölk på termos och sedan åkte vi.
Det regnade, men vi hade tur att den mesta trafiken gick in mot Göteborg.
Det var lätt att hitta och bilen blev godkänd. Suck! tänkte jag, det blev tredje gången gillt i alla fall. Jag kunde dock inte låta bli att skratta när besiktningsmannen sa att:- "Ja, nu måste ni komma igen för nästa kontrollbesiktning mellan september och januari 2007."
Vi var lite sena med att komma dit och därför blir det så här. Vår bil måste vara den bäst kontrollerade i hela Sverige just nu.
På hemvägen stannade vi till i Kungälv och körde in till Bräckboden vid Göteborgs kexfabrik. Där köpte vi en hel kasse full med Ballerina, Baddare, salta kex och mycket mer. vi satt på parkeringen till Bohus fästning och fikade och det smakade himmelskt!

Väl hemma sov vi lite grand och resten av dagen slappade vi, läste böcker och tidningar och klappade katten.
På kvällen blev det pannkakor med sylt och glass - och sedan fick jag magknip. Det var straffet för allt sött och gott jag petat i mig, men det var det nästan värt.

20 augusti, 2006


I år har vi besiktigat vår bil två gånger och i morgon är det tredje gången gillt. Inte för att det var något fel på den eller så utan första gången var vanlig kontrollbesiktning. Andra gången skulle det vara registreringsbesiktning på vår dragkrok och då fann de att chassinumret och numret på nummerskylten inte stämde överens och därför blev bilen inte godkänd. Fanns det fler siffror på skylten än registreringsnumret?? Jomen, det fanns små, siffror och bokstäver överst på skylten både bak och fram som skulle överensstämma med chassinumret och det gjorde de inte. På chassit stod det ett "X" och på skylten stod det ett "Y".

Vi började misstänka att det var något skumt med det hela och blev skitnervösa. Bilen var importerad från Tyskland från början - var den stulen eller nåt??
Många samtal senare fick vi besked på Vägverket att det hela berodde på ett läsfel!!! Protokollet från den första reg.besiktningen var handskrivet och så slarvigt att någon läst "Y" som "X". Nya skyltar behövdes, beställdes och NY BESIKTNING måste göras, eftersom bilen inte kunde identifieras. Och det skulle egentligen Vägverket betala tycker jag. Vi har inte gjort nåt fel.I

I morgon är det alltså dags - i Stenungssund (ca 5 mil från GBG) kl. 7.20. Den enda tiden som fanns inom 10 mils radie. Suck!!
Men gullsonen J. har lovat följa med och hålla mig sällskap. Han är mysig han!

13 augusti, 2006

EM-volontär Avslutningsdagen

Just nu har jag fullt upp med att vara volontär på friidrotts-EM och det är kul. Ikväll ska alla 3000 vara med på avslutningen. Då kan du se mig på TV.:))

10 augusti, 2006

Sängen – skrivarcirkeln

Sängen i den här historien är inte en säng utan flera sängar - mina sängar i livet hittills.

Den första sängen minns jag faktiskt inte, men jag har sett den på foto. Det var en brun spjälsäng av den gamla sorten, som alla 50-talister fick som sin första säng. Där tillbringade jag antagligen mina tre eller fyra första år vad gäller sömnen. Vi bodde då i en liten etta, mamma och jag, medan pappa var på utbildning i Stockholm. Men mamma tyckte det var ensamt och långt från hennes föräldrar, så vi flyttade till en större etta, s.k. genomgångslägenhet, mycket närmare min mormor och morfar och närmare centrum OCH alldeles intill Folkets Park.

Här fick jag ”eget” rum i köket och då fick jag en ny säng. Den stod i köket och var en blåmålad kökssoffa i trä av den utdragbara modellen. På dagen var den en vanlig kökssoffa med rygg med fint formade spjälor och en dyna i randigt tyg att sitta på. Men när det var sängdags åkte dynan av, sofflocket togs av och ställdes mot väggen och soffan drogs ut en bit på bredden. Då blev det en säng, som mest liknade en låda. Med tjock madrass och mjuka kuddar blev det en himmelsk säng. Jag minns att jag brukade ligga och fantisera att det var en flygande säng, som kunde ta mig vart jag ville. Den bara lyfte och for iväg och flög så jämnt och fint att jag aldrig föll ur. Hade jag svårt att somna någon gång, så brukade jag räkna alla spjälorna tills jag somnade. Soffan var inte så värst lång och jag växte förstås ur den. Men jag sörjde när jag inte kunde få plats i den längre. Mina föräldrar var ganska glada för den tog ganska mycket plats i köket, som inte var jättestort.

Nästa säng var av en helt annan modell, som jag inte tror finns längre. Jag har åtminstone inte sett den på väldigt länge. Det var ett sängskåp. Den sängen funkade så att dagtid såg den ut som en lång vägghylla med ett draperi under. Detta draperi drogs ifrån på kvällen och där innanför fanns en utfällbar säng lika lång som hyllan var bred. Den var inte lika mysig som kökssoffan, men helt OK att sova i. Det enda problemet var att gosedjuren trillade ur sängen hela tiden.

Efter några år flyttade vi igen – jag tror att jag var 10 år då – och fick en tvåa i samma hus. Då fick jag ett eget rum och en ny säng igen. Nu fick den ju plats. Mitt rum var rätt så stort och det fick plats både säng, skrivbord OCH piano. Sängen var en vit eller gråvit flicksäng med No-zag-botten. Det var en botten, som bestod av breda, platta, blå gummiband, som var flätade ihop och dessa skulle spännas då och då så att inte sängen blev som en hängmatta. det var ett konstigt namn tyckte jag, men det slår mig i skrivande stund att ”No-zag” förstås betyder ”no sag” ( inget ”häng”). Den sängen var mysig och blev min kamrat ända tills jag flyttade hemifrån. Den var både säng och sittmöbel. Jag minns att jag hade en stor hund som kudde, som jag vunnit på ett lotteri.
Nästa sängar var de som stod i mina studentrum i Lund och var av olika kvalitet och ålder. I mitt första rum hade jag en sovalkov med en väggfast säng, som var hopplös att bädda och därför aldrig bäddades. I rum nummer två var det en härlig säng med resårbotten lämplig för alla sorters aktiviteter; sömn, studier, testunder och …ja, ni vet. Det var en mycket sympatisk säng och jätteskön. Den hade en grönrandig filt från IKEA som överkast och två stoooora kuddar i grön manchester. I den tillbringade jag hela min studenttid, nåja inte riktigt hela, ibland var det föreläsningar också. Men min trebetygsuppsats skrevs i den och engelska litteraturkursen lästes i den och det är inte utan att jag blir lite nostalgisk när jag tänker tillbaka. Sängnostalgi!!??

Nästa säng var den som min dåvarande fästman snickrade ihop. Den var i plywood och inte vacker och inte skön, men vad gör man inte när man har ont om pengar. Den var som en jättelåda, fast delbar på mitten och när vi så småningom slog upp förlovningen tog jag ena halvan med mig till min nya lägenhet.

Till att börja med hade jag den och när jag träffade min man så sov vi båda i den ganska länge. Den var visserligen bara 120 cm bred, men är man förälskad så går allting. Men så småningom utvecklar man vanor, som man inte är beredd att ge avkall på. En vill ha ett tjockt, varmt täcke, som den andre får ångest av att bara tänka på och då är ett dubbeltäcke inget att rekommendera
Så inköptes den sängen, som följt med nästan hela vårt äktenskap Den stora dubbelsängen, där man kan ha vilket täcke man vill, ligga hur man vill och där man kan läsa hur länge man vill. Våra underbara tre söner är också ett resultat från den och dem vill vi inte vara utan för ”allt smör i Småland”.
Under min sjukskrivning har jag tillbringat en hel del tid i den i både vaket och sovande tillstånd och allt funkar lika bra. Numer när jag ligger och vilar så kan det komma tre söner och sitta i sängen och berätta om hur dagen har varit, se på tv eller spela gitarr. Den lilla katten Shiva är också väldigt förtjust i sängen, så den är en riktig familjesäng.

Det här är mitt bidrag till skrivarcirkeln och nästa ämne skickar jag till Excessa och ämnet är: ”Kappan”.

05 augusti, 2006

Vilken trädgårdstyp är du?

Du är en odlare
Du samlar mjölkkartonger och glasspinnar för att kunna göra noggrant märkta frösådder i husets alla fönster redan i februari. Varmbänk och växthus eller bara trädgård spelar ingen roll, överallt växer det så det knakar. Gräsmattan i din trädgård krymper från år till år.


Ja, det kanske stämmer.

04 augusti, 2006

EM-volontär 3


Nu börjar det bli väldigt mycket folk i Göteborg. Flera lag har kommit till stan och en hel massa tv-bolag har kört in sina OB-bussar på gården. Skolans ena byggnad i 5 våningar är täckt med byggnadsställningar och ut från dem väller det kablar i alla färger och grovlekar. Det är ett färgspel utan like. Endera dagen kommer jag ihåg att ta kameran med och då ska ni få se hur det ser ut.
Vi i mediarestaurangen märker det mest på att fler och fler europeiska språk hörs vid matborden och det är kul. Idag har jag försökt tala med två italienska tv-män, som inte kunde engelska och det var lite komplicerat för jag kan ju ingen italienska. Men på nåt vis lyckades jag ändå nå fram till dem. En stund senare kallade de mig till sig och visade att de gömt något under en servett, som de ville att jag skulle lyfta på. Under där låg en fin ros, som de vridit till av en servett!! Snacka om charmknuttar!!

Gästbok



Nu har jag installerat en gästbok, dä kan man skriva om vad som helst, om man inte vill kommentera något ämne. Välkomna in!! Följ länken till höger.

01 augusti, 2006

Sänka skepp


– S10, sa Tim
-Bom, svarade Knut, A7.
-Träff! K5.
-Bom! B7., fortsatte Knut.
-Träff! C8.
-Bom! Hur länge har vi hållit på att ”sänka skepp”, du och jag?
- Tja, det är väl en sisådär 19-20 år, sa Knut.
- Och hur många gånger har jag vunnit?
- Inte många.
– Kan vi inte spela nåt annat för en gångs skull?frågade Tim. Det skulle vara kul att få vinna lite oftare.
– Du, sa Knut, jag tror inte att det spelar nån roll vilket spel vi spelar förr du kommer inte att vinna mer för det.
– Jaså, och varför inte det då? sa Tim lite syrligt och det hördes att han kände sig lite sårad.
– Du säger position först och tänker sedan, om du tänker alls. Det är därför du vinner så sällan. Du måste analysera och tänka logiskt innan du säger nåt.
– Så du påstår att jag är ologisk och dum i huvudet, säger Tim och nu höjer han rösten lite.
– Ologisk kan jag hålla med om, men dum i huvet, njae, inte direkt. Knut börjar tycka att konversationen börjar bli lite irriterande.
– Kan vi inte fortsätta ”sänka skepp” nu istället. Förr eller senare vinner du.
– Nej, tack du! Ska det vara så här så tror jag att det får vara för min del, sa Tim lite snorkigt.
– Men Herre Gud, du kan väl vinna när som helst! röt Knut och tänkte låta Tim vinna nästa parti.
– Enligt din uppfattning är jag nog inkapabel att vinna om inte DU låter mig vinna! skrek Tim och hans ansiktsfärg antog en allt rödare ton. Du kan ta ditt jävla ”sänka skepp” och stoppa upp… ja, du vet var. Jag har fått nog av både det och dig!!
Tim reste sig så hastigt att stolen föll baklänges och spetsduken som låg på bordet fastnade i hans kavajknapp och kaffekoppar, gräddkanna och sockerskål drogs ner från bordet och landade på Knut persiska matta.
– Adjö!!! skrek han och nästan rusade ut ur Knuts villa och bort till sin egen, som låg granne med Knuts.

– Hm, det var väldigt vad han tog i, tänkte Knut, när han plockade upp porslinet från mattan. Det var inte likt honom. Jag undrar vad som tog åt honom. Bäst jag ringer honom sen och hör om han är OK.

– Rrrrrrrrrr, väste Tims telefon, men han satt orörlig i sin öronlappsfåtölj, och lät alla 21 signalerna gå fram utan att svara. Han ville inte prata med någon nu och särskilt inte Knut, efter det som hänt lite tidigare på kvällen. Han kände sig inget vidare till mods och tyckte att han tagit i mer än vad som egentligen behövdes. Han var bara så innerligt trött på den där besserwissern, som alltid vann och aldrig kunde låta bli att påpeka att han var mer analytisk och logisk än Tim.
Knut hade inte ens någon utbildning, mer än 7-årig folkskola och var självlärd snickare och skrev och stavade som en kratta, men hade ändå lyckats bra i sitt yrkesliv. Egen firma hade han och flera anställda och behövde han ha något skrivet, så hade han anställda som skötte det åt honom. Annars hade det nog aldrig gått. Han var väl inte dyslektiker, men det var nog bra nära. Själv hade Tim varit lärare i svenska och filosofi hela sitt liv och nu när han var pensionerad hade han inte så mycket att göra. Det blev förstås mycket bokläsning och korsordet i lördagstidningen löste han alltid. En konsert då och då.
Men han tyckte ändå om att gå in till sin granne och spela spel, prata lite om ditt och datt och dricka kaffe. Ibland tog han med sig en Tullamore Dew och förlorade vartenda parti, men det gjorde inte så mycket just då. Tullamore Dew var hans absoluta favorit bland alla whiskeysorter. Usch, vad han kände sig fånig. Han skulle ringa Knut i morgon och be om ursäkt för att han brusat upp så, ta med en flaska Tullamore Dew och ha en ny spelkväll med Knut. Det skulle nog bli väldigt ensamt utan dessa spelträffar och han var faktiskt lite sällskapssjuk – även om han tyckte att det var skönt med ensamhet och tystnad då och då.

Dagen efter fick Knut ett telefonsamtal från Tim med en ursäkt och löfte om en ny spelkväll i sällskap av kaffe avec.
Knut tyckte att det lät som en lysande idé. Han var inte långsint och dessutom var han en genuin tävlingsmänniska, som gärna spelade – han vann ju nästan jämt – och som var en oerhört dålig förlorare. Men, tänkte han, ”Sänka skepp”-partier med Tim är ju som att ta godis från ett barn. Det är nästan för lätt, så dålig han är på det. Han tar det inte riktigt på allvar, utan mer som ett tidsfördriv, och följaktligen är han en ganska god förlorare. Så det passade Knut som hand i handske. Han gnuggade händerna och såg verkligen fram emot när Tim skulle komma. Det var nära nu.

En kvart senare ringde det på dörren och det var förstås Tim.
– Hej och välkommen! Jag har redan satt på kaffet.
– Tackar, tackar, sa Tim, och klev in.
– Ja, det tar en liten stund innan kaffet är klart. Vi kanske ska ta och börja, så kan vi avbryta lite när kaffet är färdigt.
– Javisst, log Tim, det passar utmärkt.
De satte sig vid det stora ekbordet och vis av grälet häromkvällen, så hade Knut redan tagit av spetsduken. Hantog fram en stol åt Tim och satte sig själv mitt emot.
Han tog fram ”Sänka skepp”- papperna och pennor till dem och var beredd att börja.
– Ja, förresten, sa Tim, jag var inne i stan idag och jag köpte faktiskt ett nytt spel, som jag tänkte vi kunde prova.
– Jaha, sa Knut, det kan vi väl. Han har ju ändå ingen chans, tänkte han. Jag vinner ändå vilket spel han än har köpt. Det kan vara kul med lite omväxling när allt kommer omkring.
– OK, sa Knut, vad är det du köpt för nåt?

Tim rotade lite i påsen från bokhandeln och sedan drog han upp det nya spelet med ett triumferande ansiktsuttryck.
– Ja, det är inget nytt utan tvärtom ett spel, som funnits länge och som alla kan spela. Alfapet!!

Detta var mitt bidrag till skrivarcirkeln med masspublicering av ämnet "Sänka skepp"

TEST



Vilket yrke passar mig?? Det var intressant - för något år sedan skulle jag svarat helt annorlunda, men efter att jag "gick in i väggen" har jag blivit mer egoistisk och fick det här resultatet:

Kreativa egot (300-400 p)
Du är en kreativ och noggrann person. Du har ett gott självförtroende och värdesätter din förmåga att skapa. Du skulle trivas lika bra som bagare som civilingenjör. Vad du väljer har att göra med hur lång tid du är beredd att studera.Andra yrken där du troligen skulle komma till din rätt är:
Skådespelare
Kosmetolog
Konstnär
Musiker
Copy
Kock
Arkitekt
Konservator
Programmerare
Web-designer
Författare
Sömmerska
DesignerGrafiker
Illustratör
Scenograf
Danspedagog

EM-volontär 2



Nu har det kommit lite fler OB-bussar på skolgården. Både RAI, tysk TV och fransk TV har kommit hit, så idag fick jag säga de få glosor jag kan på italienska: "ciao, arrrividerci, gelati, prego" m.m.
Tyska och franska är lite lättare - det har jag i alla fall läst nån gång i skolan. Det var full rulle i restaurangen mellan 12-14 och då hände det!!! Kaffeapparaten pajade!! Nej, det gjorde den inte det gick en propp!! Propp byttes och då funkade det - i två minuter, sen pajade det igen!! Detta hände fem gånger i rad och sedan stängde de av luftkonditioneringen. Det var FÖR mycket apparater i gång.
Idag kom det nämligen 2 pallar med LCD-skärmar och tre av dessa sattes upp i restaurangen. Det blir svårt att inte se tävlingarna och kul att man får chansen att både se det på TV och att gå in på Ullevi och känna stämningen.

Who links to me?